Små barn visar tidigt intresse för naturkunskap och det är förskolans uppdrag att fånga upp och ta tillvara detta intresse. Examensarbetet syftar till att undersöka hur förskollärare arbetar för att stimulera Barns intresse för naturkunskap. Studien baseras på sex kvalitativa intervjuer med förskollärare från tre olika förskolor i en medelstor svensk stad. Studien behandlar hur förskollärare ser på innebörden av ett utforskande arbetssätt samt hur de tar Barns intresse för naturkunskap vidare. Resultatet är att förskollärarna stimulerar Barns intresse för naturkunskap genom att vara närvarande, ställa framåtsträvande frågor, fotografera händelser, diskutera i arbetslaget och genom att arbeta efter ett temainriktat arbetssätt.

Syftet med vårt examensarbete var att öka Barns intresse av att utforska naturen genom ett tematiskt arbetssätt. Med att utforska avses barns nyfikenhet och uppmärksamhet av vad som finns i naturen. Med natur avses ett närliggande skogsområde. Undersökningen genomfördes med arton barn i åldrarna 4-7 år i förskola och förskoleklass i Luleå kommun under sju veckor. I förskoleklassen var tolv barn med och i förskolan valdes de sex äldsta barnen ut till att delta i undersökningen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur pedagoger inom förskolan arbetar för att lära sig mer om och fånga upp Barns intressen . Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med två verksamma pedagoger inom förskolan. Pedagogerna menade att en stor del av delaktighetsarbetet är att arbeta utifrån Barns intressen. Men under intervjuerna kom det fram att pedagogerna anser det som svårt och problematiskt att fånga upp Barns intressen. En omständighet som pedagogerna beskrev som svår, jobbig och problematisk var att fånga upp barnens verkliga intresse.

Arbetet handlar om fyra - femåriga barns tankar om skriftspråket. Vi lyfter fram vikten av att förstå och stödja barnens intresse för skriftspråket. Forskning visar på att barn i denna ålder har ett intresse av att skriva och ofta kan lära sig att skriva. I teoridelen tar vi upp olika teorier om hur man lär sig språket. Både det kognitiva perspektivet och det sociokulturella perspektivet.

Under vår förskollärarutbildning på Högskolan i Kristianstad har vi reflekterat över hur viktigt det är som pedagog att vara medveten om sitt förhållningssätt. Som vuxna är vi förebilder för barn, vilket innebär att hur vi för oss och agerar har betydelse och stor inverkar i barns liv. Mötet med alla barn i vardagen blir av betydelse för hur den vidare kontakten fortlöper, därför är barns olikheter i allmänhet av intresse att uppmärksamma och därför känns angeläget att skriva om.Vi vill tacka våra fyra pilotpersoner, samt våra åtta intervjupersoner som var villiga att ställa upp och delge sig av sina erfarenheter och tankar kring barns olikheter. Ett ödmjukt tack riktar vi till vår fantastiska handledare Lena Jensen som trodde på oss, samt stöttade oss fast tiden var knapp. Till slut vill vi även tacka varandra för det stöd och de givande diskussioner vi haft, en styrka för oss är att vi har kompletterat varandra bra i tanke och handling vilket har bidragit till detta examensarbete..

BAKGRUND: Studien redogör för de företeelser vilka möjliggör eller hindrar tillvaratagandet av Barns intressesfär i verksamhet inom förskola/fritidshem. Forskning och styrdokument betonar vikten av barn vilka görs till medskapare i sin vardag, där deras intressen ska utgöra grunden. SYFTE: Syftet med vår undersökning är att utreda i vilken utsträckning barn har inflytande över sina intresseyttringar i förskola/fritidshem. METOD: Med utgångspunkt i en kvalitativ ansats har examensarbetet utifrån observationer och intervjuer ämnat undersöka i vilken utsträckning Barns intressen tillvaratas i verksamhet inom förskola/fritidshem. Informanterna har innefattats av både barn och pedagoger.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring flerspråkiga barns språkutveckling och lärande samt att undersöka miljöns betydelse i detta sammanhang. Mina teoretiska utgångspunkter baserar sig på Vygotskijs sociokulturella teori om barns lärande. Förutom Vygotskij har jag också hämtat resonemang från Bråten (1998), Lindqvist (1999), Strandberg (2006), Säljö (2000) och andra forskare. Uppsatsens empiriska underlag grundar sig på ostrukturerade intervjuer med fyra förskollärare i tre förskolor. Samtliga förskolor ligger i ett mångkulturellt område.

Denna studie undersöker hur stort inflytande barn har över sin inomhusmiljö i förskolan och om pedagogerna utgår från Barns intresse och önskemål när miljön inomhus utformas. Undersökningen belyser även hur ofta pedagogerna förändrar miljön samt om barnen är fysiskt aktiva vid ommöblering på avdelningarna. Studien visar även om föräldrar är delaktiga i beslut angående inomhusmiljön i förskolan. Undersökningen är baserad på både intervjuer och enkäter och sammanfattningsvis betonar alla pedagoger att barn har en stor delaktighet över sin egen miljö. Det visade sig i undersökningen att alla pedagogerna tar barns perspektiv och lyssnar till deras intresse och önskemål.

Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka hur förskollärare och specialpedagog be-skriver barns språkliga intresse på förskolan, och hur pedagogerna medvetet arbetar med språk i miljön för att stödja barns språkutveckling i deras utvecklingzon med särskilt fokus på en jämställd förskoleverksamhet. ? Hur beskriver pedagogerna pojkars respektive flickors språkliga intresse på förskolan? ? Hur beskriver pedagogerna ur ett genusperspektiv sitt arbete med barns språk?? Hur kan pedagoger stödja och stimulera barns språkliga lärande?Teori: Språkteori, genusteori och sociokulturell teori.Metod: Etnografisk ansats med deltagande observationer och samtalsliknande intervjuer med fyra förskollärare och en specialpedagog användes till studien. Studien använde en kvalitativ analys av data för att besvara frågorna. Resultat: I förskolan befinner sig barn och pedagoger ständigt i en social interaktion.

Denna studie undersöker hur stort inflytande barn har över sin inomhusmiljö i förskolan och om pedagogerna utgår från Barns intresse och önskemål när miljön inomhus utformas. Undersökningen belyser även hur ofta pedagogerna förändrar miljön samt om barnen är fysiskt aktiva vid ommöblering på avdelningarna. Studien visar även om föräldrar är delaktiga i beslut angående inomhusmiljön i förskolan. Undersökningen är baserad på både intervjuer och enkäter och sammanfattningsvis betonar alla pedagoger att barn har en stor delaktighet över sin egen miljö. Det visade sig i undersökningen att alla pedagogerna tar barns perspektiv och lyssnar till deras intresse och önskemål.

Förskolans verksamhet ska utgå ifrån ett tydligt barnperspektiv där varje barns kunskapsutveckling och lärande ska utmanas utifrån de intressen och erfarenheter som barnen ger uttryck för (Skolverket, 2010a). Syftet med undersökningen var att ta reda på hur förskollärare förhåller sig till de mål och riktlinjer som läroplanen är uppbyggd kring när det gäller att tillgodose barnens intressen när de planerar matematikaktiviteter. Metoder som använts för att få fram resultatet har varit observationer och kvalitativa intervjuer. Förskollärarna har i undersökningen uttryckt att det är väsentligt att vara lyhörd och lyssna in vad det är som intresserar barnen så att barnens erfarenheter kan återanvändas i den planerade verksamheten.

Syftet med examensarbetet var att undersöka om vi kan främja Barns intresse och omsorg för naturen genom skapande aktiviteter och lekar. Undersökningen genomförde vi i två lågstadie klasser en i norr och en i södra Sverige. Vi valde det för att vi båda ville göra den praktiska delen av examensarbetet på orter där vi kommer ifrån. Vi genomförde vår undersökning med hjälp av en kvalitativ metod för att vi skulle göra obsevationer av barn och de skulle ge oss ett bra resultat. De aktiviteter och lekar vi arrangerade, hade en betydelse för barnens inresse och omsorg för naturen skulle främjas.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare relaterar barns utforskande till barns lärande. Studien utgick ifrån ett kvalitativt perspektiv och metoden var enskilda intervjuer med sex förskollärare verksamma i förskolan. Resultatet visade att Barns intresse enligt förskollärarna är betydelsefullt för barns utforskande och lärande. Barn utforskar genom att prova och att fråga. I detta utforskande lär de sig att göra saker själv, att bli självständiga och de får kunskaper om olika företeelser i omgivningen.

Sammanfattning Studiens syfte är att få en förståelse för hur pedagoger i förskolan använder sig av och resonerar kring utomhuspedagogik. Vår problemställning är hur pedagoger använder utomhuspedagogiken i den dagliga verksamheten och om de tar tillvara på barnens intresse i utomhusmiljön samt vad utemiljön och utomhuspedagogiken har för möjligheter och/eller hinder för barns utveckling och lärande. Utomhuspedagogik är ett viktigt komplement till barns lärande i förskolan. Att som pedagog arbeta i en utomhusmiljö och bli en medupptäckare tillsammans med barnen bidrar till deras utveckling och lärande. John Dewey och Jean Piaget ansåg att barnen framförallt utvecklas och lär genom att göra.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur pedagoger inom förskolan arbetar för att lära sig mer om och fånga upp Barns intressen . Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med två verksamma pedagoger inom förskolan. Pedagogerna menade att en stor del av delaktighetsarbetet är att arbeta utifrån Barns intressen. Men under intervjuerna kom det fram att pedagogerna anser det som svårt och problematiskt att fånga upp Barns intressen. En omständighet som pedagogerna beskrev som svår, jobbig och problematisk var att fånga upp barnens verkliga intresse.